There's a method to my madness

Så, hur börjar man ett inlägg som är två veckor försenat? Hur börjar skriva man fortsättningen efter en cliffhanger? Jag lever och andas och mår bra, är mitt korta svar. Sedan sist jag skrev har en massa hänt som var för sig skulle kunna få ett eget inlägg. Men tiden är som vanligt knapp så en sammanfattning får duga.

De senaste veckorna har jag...

...Börjat högskolan. Träffar nya spännande personer varje dag från min gigantiska klass. Lever studentliv med föreläsningar och kopiösa mängder kaffe.

...Sagt upp mig från jobbet, vilket inte var lätt. Gillar mina arbetskamrater och gillar jobbet, men vill köra fullt ut med skolan ett tag och sedan känna efter om jobb är något att kombinera med när man hittat rytmen.

...Firat min morfar som fyllt 75 med ett släktkalas. Ni vet, the usual, smörgåstårta, hemmagjorda prinsesstårtor och halva släkten på plats.

...Tagit en öl med grabbarna. Bartendern bytte till basket åt oss och vi såg serberna förlora mot Litauen. Planerade lite löst höstlovet. Är vi lediga och hittar jag biljetter vet man inte vart vi tar vägen.

...Haft en "grilla" här i huset med inte mindre än 3 kusiner på besök + deras respektive. Fullt hus och trevlig stämmning! Avsked för en kusse som skulle tillbaka till sitt liv i Grekland.

...Gått på födelsdagsgalej hos Thessi och blev kalasfull. Skyller på shotsen! Hade en riktigt kul kväll och en riktigt o-kul bakfylla dagen därpå. Smällar man får ta!

Imorgon är jag ledig vilket är den enda anledningen till att jag fortfarande är uppe. Men nu släcks lampan. Måste ju faktiskt ta och plugga imorgon. Första tentan om en och en halv vecka!!

spänningen är olidlig, eller?

Det är väl knappt någon som hittar hit längre... men för er som gör det så andas och lever jag. Och jag har dessutom en del att berätta! Synd bara att tiden inte räcker till just idag. Men på fredag! Eller i helgen! Har ett inlägg på lager som jag bara inte orkat knopa ihop så det kommer troligen också till helgen.

Med andra ord, håll utkik här *försöker lämna en cliffhanger*

Adios och godnatt amigos!
/Sofia, the now obviously mexican chick

19 bast


Firade födelsedagen med vänner och familj! På morgonen av mamma & pappa och under dagen/kvällen av vänner. Mina vänner är seriöst underbara. Jag älskar er allihop! Dagen kickstartade med en tur till Handen i Bellas EGNA bil. Väl där agerade hon sugarmama och jag kände mig såå bortskämd och lycklig haha! Fick sådana saker som jag alltid behöver men aldrig känner att jag har råd med. Såna presenter är så jävla uppskattade just därför!!

Senare på kvällen gav Sanna mig en hårinpackning. Hon hade ingen aning om att när jag klippte mig sa min frisör att jag borde använda just hårinpackning oftare -och att jag duktigt nog har börjat göra det men att min burk i princip är slut. The knight in shining armor (Sanna) sa att det passade långt, tjockt och trassligt hår perfekt dessutom!

Sen har vi mina brothers from different mothers som slog på stort och först gav mig rosor (gentlemen ofc), sen en kniv som först såg big ut men öppnade man paketet var det "en kniv som skulle passa din storlek". Hahahahaha höll på att dö!!! Vi driver jämt om att jag alltid skulle ha en kniv på mig!! Som avslutning langar dom ett paket med så mycket godis & kakor att jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Lyckan var total!!

Ni är fina. Och tack för att ni förgyllde min födelsedag med er närvaro (man får skriva med svåra ord när man vill låta högtidlig h3h3).

morning has broken

Ojojoj vilken weird morgon. Vanligvis brukar inget kunna väcka mig på morgonen. Sover som en stock utan att märka om någon flänger omkring eller bankar i kastruller ovanför huvudet. Och när jag väl vaknar brukar jag dra mig en stund innan det är dags för frulle. Imorse snurrade jag runt som en tok för att somna om. När jag insåg att det var hopplöst hörde jag tvn stå på inne hos päronen.

...Klockan var 06.05.

Hur fasiken gick det till? Kunde för mitt liv inte somna om heller??! Gjorde mackor och kokade kaffe till familjen medan jag sjöng en trudilutt och kände mig så extermt pigg trots sjukt lite sömn. Och anledningen till att jag var klarvaken kl 6?! Växtvärk hahahaha! Skojar inte. Mitt ben gjorde så sinnessjukt ont som bara växtvärk gör. Det var ÅR sedan jag kände av det. Än är det inte försent alltså! *k0rT_cHeEeEy_HoPPaS_AtT_hON_VäXT_1_cM*

När alla stuckit la jag mig i sängen och kollade på serier men inte ens då kom tröttheten tillbaka. Någonstans mellan avsnitt 7-9 av Glee däckade jag och var borta ett par timmar. Görskönt!

Men nu är det mycket på schemat!
1. Ska testlaga maten jag tänkt bjuda mina vänner på under fredagskvällen.
2. Ska skriva och posta tackkorten från studenten (sen ute, vet)
3. Ska damsuga rummet mitt. Länge sen hehe.
4. Ska kolla all info och vägbeskrivningar inför imorgon då det är upprop i skolan. Shitshitshit. Ny klass, nya vänner, nya ämnen att tackla. Herrejesus. Pepp och rädd på samma gång!!

drömfångare

Hittade ett kort jag tagit/redigerat på den lilla drömfångaren som hänger ovanför min säng.
Gjorde en spellista igår som passar perfekt när man ska slumra in förresten. Bara lugna gitarr/piano låtar. Ni hittar den HÄR.

I spellistan återfinns den här, vilket kan vara den ultimata somna-in-låten. Okej, kanske inte ultimata. Topp 5 i alla fall.

seashell

Min pappa kom hem från Chile med en present som jag nämnde tidigare. Närmare bestämt med en massa snäckor som man kan hänga upp. Platsen den hänger på är nästintill helig i mitt rum. För den delas med en drömfångare min bror gav mig för många många år sedan (långt innan fjädrar och indianer blev en modefluga). Denna drömfångare har faktiskt hjälpt mot mardrömmar, tro det eller ej. Jag har väl haft endel, men inte ens nära så många som mina vänner.

Vad snäckorna ska motverka vet jag inte. Men fina är dom, och väl värda sin plats i mitt rum.

om sanningen skall fram

...Och nej, trots titeln så handlar det inte om varken sex eller bevis på att svensk musik inte alltid är bra.

Det handlar om vart jag kommer ifrån.
Långt ifrån utomhusbio i Rålis. Långt ifrån Drottninggatan och Gallerian.
Jag kom över en youtubevideo som gjorde mig påmind om min ungdom. Den kan inte beskriva mig, men den kan mycket väl beskriva hur jag blev den jag är. Denna video la min moster upp på facebook med kommentaren "Mer Gris-Nils åt folket" och trots att jag inte vill tycka om det, så kan det sammanfatta mitt Värmland. Varma människor, buskis, dansband, skratt, gemenskap och att vara den man är.

Man kan tro att min pappas brytning är den enda språkliga svårigheten jag stött på, men om sanningen skall fram finns det fler. Ladies and gents, I give you, Gris-Nils:
Det räcker att se de första 30 sekunderna för att förstå vad jag menar.

jag kan knappt vänta

Mitt i natten hittade jag det enda i hela världen (haha bör läsas med en liten nypa salt) som totalt kan förstöra mitt pluggmode. Jag snackar naturligtvis om den HÄR nyheten.

one day I looked up and there you were. like a simple question, looking for an answer

Så vad har hänt sen senast jag kikade in här och lämnade ett avtryck i cyberspace? Jo, klippningen blev grym! Det känns kort. Riktigt kort. Men det äre inte. Bara känns så när man kapat nästan en decimeter och hade hår ner till rumpan innan. Klippningen känns även luftig, lättskött och tunn vilket bara är positivt. Mindre att fixa med och mindre att sköta om. Görbra.

I förrigår var jag på utomhusbio med Sanna i Rålis. Det var sjukt mysigt och även om vi inte hängde med helt i filmen hade vi hur kul som helst åt helt andra saker. Filmen var bra men lång. Det som slog mig mest i filmen var när huvudpersonen sjöng en egenkomponerad låt (det var lite av en musikal), och låten handlade om brusten kärlek. Precis i mitten börjar det duggregna, som om gud ville hjälpa huvudpersonen att få oss i publiken att förstå sorgen. Det funkade för mig. Känslan han ville förmedla kändes verkligen MER. Det blev ett moment haha.

Igår chillade bästa Erika här och vi catchade mest upp då bruden nyss kom hem från en vecka i Turkiet. Det är tydligen ohyggligt varmt där just nu. 50 + i solen är ju lite väääl svettigt. Sen stack jag till jobbet och kom hem sent och stannade uppe alldeles för länge (the story of my life känns det som).
Nyklippt frippa
Vi såg filmen "Once". Musiken var GRYM men filmen, något lång.

to do list, tisdag

1. Ut med hunden
2. Klippa håret
3. Beställa böcker
4. Luncha med Bella
5. Jobba till 21.00
C u on the flipsiiide

Födelsedag


ett av många bra recept

Gratis fika + trevligt(och större än jag trott) sällskap + middag på tacobar + spontanbio som avslutning är = receptet på en bra eftermiddag och kväll.

Jag mötte upp min vän och fler och fler anslöt sig till fiket vi var på vilket var oväntat och hur kul som helst.  Efter några timmars fikande styrde vi stegen till Tacobar och när vi sedan sa hejdå till sällskapet så hittade vi en ny vän som var mer än taggad på sista Harry Potter filmen. Det är dagar som denna som gör livet värt haha. Låter som en dålig klyscha men det stämmer så väl in. Tack för en bra dag guys!

Imorgon blir det en öl med vänner efter jobbet och på fredag väntar både filmkväll och utgång tror jag. Vi får se helt enkelt! Nu ska jag kolla på Jersey Shore säsong 3 (hehe blev klar med 2:a igår) och sen sooova. Nighty!

we would watch the sun coming up easy, while the rain came tumbling down

Sup peeps.
Ska ge mig ut i åskvädret och bege mig mot stan om nån timme. Ska visa en cool grej pappa köpte i Chile till mig senare också. Blev riktigt glad!

set fire to the rain

Det händer inte mycket i mitt liv just nu känns det som. Eller, det gör det visst. Jag kanske bara inte känner av det som jag borde. Jag väntar på att få höra om jobbet jag sökt, jag jobbade min första arbetsdag på mitt nuvarande jobb idag, jag ska träffa en god vän imorgon och på torsdag flera stycken goda vänner. Helgen ska gå till att leta kurslitteratur och börja läsa redan nu samt att införskaffa en loggbok så jag håller koll på allt.

Så, visst händer det saker, och kommer hända saker i mitt liv. Men ändå...Kan inte sätta fingret på det. Känns som lugnet före stormen (stormen beeing när skolan börjar). Vill umgås mera med mina vänner! Tur att både imorgon och torsdag är bokade!! Bara höra av er om ni är sugna på att träffa mig!! I'm game!

Man skulle kunna tro att det ser ut såhär när jag tar kort och klockan är över 11 pm.
Men det ser mest ut såhär:
Jaja off to bed och mitt nya guilty pleassure. Jag skäms nästan för att jag gillar det.
...

Andra säsongen av Jersey Shore. Nuff' said.

every teardrop is a waterfall

Ibland händer saker som bara får dig att tappa andan och stå still några minuter extra. Igår färgades hela världen röd av solennedgången. Jag och jandro stod på framsidan och förundrades. Det var som taget ur en film haha! Jag försökte fånga ögonblicket men det var riktigt svårt. Tänk er hela världen, med ett rött nästan genomskinligt täcke. Blombilderna togs en annan dag när jag försökte förstå mig på mitt nya objektiv.

total lycka


Ser ni den totala lyckan på bilden?
Los mexicanos hade just tilldelats vinsten av 5kampen som grannarna emellan anordnade i Öregrund. Jag var ju där och firade min finfina kompis som fyllde 19 barre för några helger sedan! Bilder kommer komma!! Jag har bara varit lite seg.

Men det jag ville säga med bilden är att lyckan är lika total just precis nu. För några minuter sedan ringde en rekryterare angående ett jobb. Jag lämnade en intresseanmälan via internet för någon månad sedan och nu sa den trevliga tjejen att hon satt med mitt CV framför sig. Jag ska dit imorgon på intervju!! Det handlar om extraarbete, som alltså kan kombineras med plugg, i en stor skobutikskedja. Jag som älskar skor!!

It's a long way down to nothing at all

Var hälsad earthlings!

 

Medan ni satt där och och rullade tummarna på jobbet eller låg ute och gassade i solen fattade jag ett beslut av gigantiska proportioner.

 

..eller okej, det mest kändes så. Min kropp och mitt psyke visade alla tecken på att så var fallet. Ni vet. Magen blir orolig. Man mår fysiskt illa. Man vill stoppa huvudet i sanden och glömma bort att man existerar.

 

Lite så.

 

Efter att ha suttit och lyssnat på trallvänlig musik medan jag blev vidarekopplad i 10 minuter och efter att senare ha pratat med en mycket lugn norrlänning som mest lät som en kurator så fattade jag beslutet att tacka ja till min plats på Stockholms universitet. Jag har seriöst kollat intagningspoängen till alla utbildningar i hela Sverige. Och med hoppet som ledstjärna tänker jag göra vad jag kan för att komma in på tandläkarutbildningen förr eller senare. Att välja att tacka ja till basåret är steg 1. Den eviga inre kampen om jobb VS plugg är äntligen över. Bägaren rann över, vågen visade att plugg är en tungviktare gentemot heltidsjobb. Jag har under förmiddagen till och med gjort en pro/con lista. Att bo hemma och plugga väger stort i frågan. Bo hemma = mindre lån.

 

Att ÄNTLIGEN ha ett mål, något att sträva efter, känns så. Himla. Bra. Dessutom ringde min chef och berättade att nästa vecka kickar vi igång igen, vilket också känns himla bra!

 

Övriga händelser från idag som är värda att nämna:

1: Efter att tio ton lättat från mina axlar städade jag halva familjens bil. Tar resten imorgon.

2: Mamma köpte en cykel som jandro monterade för hon tänker minsann cykla till jobbet nu.

3: Jag fick både prata och se min pappa i webcam vilket var efterlängtat. På lördag kommer gubben hem!!!

 

Igår hängde jag med dudes hela kvällen. Jag var en av dom och helt ärligt så är det jävligt härligt att hänga med grabbar ibland. Okomplicerat liksom. Vi käka subway och drog till Fridays för en drink. I förrigår (lördags) blev det dans som jag trodde. Frida firades på den härliga baren/klubben/chillstället Sommar. Det var en riktigt rolig utgång! Rullade dessutom i säng inte allt för sent och vaknade utan ett allt för tungt huvud.

 

Nu blir det How I met your mother! Har sett 2:a,3:de,4:e och är inne på 5:e säsongen nu.

 

U2 får beskriva hur jag äntligen tog my head out of my as och bestämde mig för hur jag vill spendera hösten:


You told the drunks I knew karate

So sue me. Jag har exakt samma kläder som igår. Vi käkade middag och drack drinkar. Idag blir det nog dans. Jag sprang runt som en galen höna för nån timme sedan och skrek "JAG HAR INGA RENA KLÄÄÄÄÄDER". Så, sue me if you wanna. Jag ser det hellre som favorit i repris!

HEJ SVEJ!

I just want them to know that I gave my all, did my best, brought someone to hapiness. Left this world a little better just because... I was here.

Så, klockan är nu över klockan 1 och jag sitter och kollar på "När lammen tystnar". Det skall väl klassas som en skräckfilm men för mig är den inte så läskig längre. Har sett den flera gånger och visst var doktorn läskig i början men nu kryper det inte längs ryggraden alls. Tycker det mest liknar ett långt CSI avsnitt.

Men det var inte det detta inlägg skulle handla om.

Livet förändras. Slagkraftig mening right? Min bror till exempel, flyttade hem idag. Extremt stor grej. Helt plötsligt finns hela hans liv här och inte i Skogås. Helt plötsligt är vi 4 och inte 3 i huset.
Om en vecka kan mitt liv förändras. Jag måste välja jobb eller plugg. Står fortfarande och trampar och det frustrerar mig något enormt. Jag har alltid haft mål. Jag har alltid gett allt för att nå dem. Men nu ni. Jag vet ju inte vad jag vill så målet är oklart. Och det är svårt att ge allt, all min vakna tid till något oklart.

Igår var jag hemma hos en vän och pratade om kärlek. Haha det måste låta som om jag gör det hela tiden med tanke på att Bella och jag också gled in på ämnet. Men det är ett stort ämne. I vilket fall fick min vän mig, helt ovetandes att inse saker och ting. Jag måste sluta leva i dåtid. Jag måste sluta med mina tankegångar. Haha, samtidigt kommer dåtiden ifatt mig på så sätt att jag nu, precis som för lite mer än ett halvår sedan återigen bor med min bror.

Livet förändras i större perspektiv. Det som upptar min vakna tid i form av problem är så obeskrivligt små när man sätter det i ett perspektiv. Jag syftar såklart på det extremt hemska dådet i Norge. Det har varit det främsta middagsämnet här hemma. Jag och mamma har vridit och vänt på händelsen tusen varv men det hjälper inte. Jag mådde fysiskt illa när extrasändningarna strömmade in i tvrutan. Vi alla satt klistrade i timmar. I morse kollade vi på gudstjänsten, bara för att liksom. Bara för att vi är ledsna. Bara för att vi inte kan vara med på den på riktigt.

Jag har har en förmåga att ofta sätta mig in i andras lidanden, vilket är varför SAW filmerna är förbjudet område om du vill se film med mig. När jag förstod vad som hänt på sommarlägret så befann sig mitt psyke där. Jag såg mig själv liksom gå ut för att lyssna på polisen för att ta del av den viktiga informationen. Jag såg mig själv panikslagen springa och gömma mig i ett tält. Jag såg mig själv simma tills benen krampar. Jag såg mig själv blint tro på att räddningen äntligen kom. Att äntligen kunna andas ordentligt. Bara för att sekunder senare inse lögnen, men att det då ändå är försent att springa. Jag kan liksom se mig själv göra de där fatala misstagen och dö. Hemsk förmåga att ha kan tyckas. Den gör en smått paranoid haha.

I vilket fall, Livet förändras. Mina tankar delas mellan min brors återkomst, min egen framtid, min syn på kärlek och lidandet och sörjandet i Norge. Ett otroligt starkt land när allt kommer omkring.

Har en massa vardagstjafs att blogga om egentligen, men det blir en annan gång. Dessa inlägg tror jag ger mer till de få som läser än de små äventyren jag gör till vardags. När lammen tystnar är slut för länge sedan nu förresten. Det tog längre än jag trodde att få ner det jag ville säga i bokstäver.

Times are A-changin'

Såhär kvällen innan min pappa tar klivet över atlanten för att hänga med släkten har jag en massa funderingar som snurrar och surrar i hjärnan. Utöver detta har många uppdateringar på facebook handlat om högskolor idag. Att man kom in på sin drömutbildning till exempel. Hjärtat hamnade i halsgropen när jag såg dessa uppdateringar. Jag tog ett djup andetag och gick in på studera.nu. Där kunde jag se att jag fått ett antagningsbesked, men inte från vilken utbildning.

Om några dagar kommer svaret.

Det som cirkulerar är min framtid -och andras. Man hittar tid för de man tycker om, eller hur? Man får det att gå ihop på något sett? Jag är väldigt ledig just nu och väldigt glad över de vänner jag har som vill ses, trots mycket annat som pågår. De nya vänner jag har som uppoffrar mycket för att vänskapen skall stärkas ytterliggare. Jag vet inte var jag tar vägen i höst. Det finns inget som håller kvar mig just här längre. Jag kan åka till morfar och mormor och jobba om jag vill. Jag kan plugga i en helt ny stad eller kanske bara lyckas få ett heltidsjobb här i Stockholm.

Tiderna förändras och vi med dom.

På lördag är ett exempel på hur man ser till att få det att gå ihop. Jag sticker och firar min bästa vän som befinner sig i Öregrund. Jag har seriöst sett fram emot det hur länge som helst. Helgen kan inte bli annat än bra. But for now, I'm stuck with these thoughts of mine.
Bilden är tagen med mitt nya objektiv (och kärlek) som jag fick i studentpresent.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0