You can call me sufia

Trots att jag vakande med ett ryck i gryningen av att fönstret stod öppet och en fågel gjorde det mest osköna lätet någonsin så känner jag mig positiv idag. Det kommer bli en bra dag! Ska in till stan om några timmar för en födelsedagsfika och lite annat skoj. Imorgon blir det förmodligen stan igen eftersom en donkenglassfika är inbokad. Igår flängde jag och sanna runt i stan som tokar och letade diverse grejer. När vi äntligen satte oss ner för att en sista gång gå igenom det vi handlat så händer en idiotisk grej. En gubbe frågar om jag kan göra honom en favour(haha vad ska man tro i det läget?) sedan berättar han att hans telefon inte fungerar och han vill sätta in sitt sim kort i min. Jag reagerade instinktivt och sa att jag inte hade någon med mig, vilket var skitsnack, och sen bollade jag snabbt över frågan till Sanna vilket kanske var dumt men hon ljög ihop att hennes inte funkade. I vilket fall så ser vi såklart när vi går att snubben står en bit bort med sin homie och pillar med 4 telefoner. Som om dom spande in fångsten efter en lyckad fisketur. VAD TAR HAN OSS FÖR? Är det så jävla självklart att tonårsgenerationen är ett gäng träskallar som lånar ut sina telefoner vid plattan till någon totalt okänd?

Kisen have another thing commin'.